Att förstå kvinnokonventionen

I den här handboken har vi valt att kalla "konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor" för kvinnokonventionen. I internationella sammanhang talar man istället om CEDAW, efter den engelska titeln på konventionen - en benämning som vunnit mark även i Sverige. Att vi valt att frångå den här trenden beror helt enkelt på att vi tycker att kvinnokonventionen är ett bättre namn som är både lättare att förstå och lättare att sprida.

Av samma anledning kallar vi "kommittén för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor" för kvinnokommittén. Kvinnokonventionen grundas på principen om jämställdhet och trädde i kraft i Sverige den 3 september 1981.

Kvinnokonventionen utgörs av 30 artiklar, varav de första 16 består av definitioner och rättigheter.

Artikel 2 och 3 behandlar den grundläggande förpliktelsen att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. I artiklarna 5-16 ges mer specifika förpliktelser. Resterande artiklar behandlar kommitténs arbete, rapportering, undertecknande av konventionen samt tvister rörande tolkningen. Inledningen till konventionen är ett uttalande om vilka åsikter, orosmoment och förhoppningar som ligger bakom skapandet av själva konventionen.

Konventionens artiklar kompletteras och förtydligas av allmänna rekommendationer som kvinnokommittén antagit. I det följande presenteras kvinnokonventionens inledning och dess första 16 artiklar med förklaringar och kommentarer. Därefter ges en kort beskrivning av kvinnokommittén och dess funktioner, samt hur man ansluter sig till konventionen.